Sambandet mellan havsörnens reproduktion och miljögifter har studerats fortlöpande sedan 1960-talet.Denna rapport redovisar analyser av 22 okläckta ägg insamlade i samband med bokontroller inom NMÖ,RMÖ samt Projekt Havsörn 2015. Syftet med rapporten är att redogöra för årets analyser i jämförelsemed resultat från perioden 2010-2014, med fokus på att klargöra geografiska mönster. Årets resultat är istort jämförbara med de senaste åren. Ägg från kusten har i genomsnitt 2-5 – 4.5 gånger högre halter änägg från inlandsbeståndet. Under perioden 2009-2015 har havsörnsövervakningen återigenuppmärksammat uttorkade ägg och höga halter av miljögifter i Norra Bottenhavet (Västernorrlands länsamt norra Gävleborgs län). Norra Bottenhavets kustzon avviker tydligt från resten av Östersjön och har1.5 – 4.5 gånger högre halter av miljögifter än övriga Östersjön. 2015 analyserades ett ägg från en nylokal i Timrå-trakten med liknande halter jämfört med tidigare provtagningar från Sundsvall ochKramfors. Det är dock en liten del av beståndet i Norra Bottenhavet som förefaller lägga uttorkade äggmed höga miljögiftshalter.Generellt är korrelationerna mellan olika miljögifter i ägg analyserade 2010-2015 mycket starka ochpositiva. PFAS (perfluorerade ämnen) inkluderades i analysprotokollet 2015, och var korrelerade tillövriga miljögifter. Perfluorerade ämnen samt bromerade ämnen (PBDE och HBCD) bör därföranalyseras framöver om resurser finns. Stabila isotoper har analyserats (kol, kväve) och det finns entydlig signal som särskiljer limniska från marina miljöer. Däremot är korrelationerna mellan miljögifter ochisotopvärden svaga. När det gäller isotoper bör fler prover analyseras på fjädrar från ungar.