En regnig och blåsig höstdag den 13 november1916 invigde kung Gustav V Naturhistoriskariksmuseets nya lokaler i Frescati, en monumentalbyggnad på granitsockel med mörkt rött tegeli fasaderna (Fig. 1). Den fantastiska kupolenmed sitt koppartak och glas har nyligen genomgripanderenoverats och framträder i skick somnytt. I kupolen var det tänkt att en Foucault´spendel skulle hänga. Diskussioner om pendelnhar nyligen åter initierats av Riksmusei vänner.De rikliga utsmyckningarna är värda att tittaefter. De flesta missar nog tyvärr de två bamsigabjörnungarna som pryder entrén från stora vägennär museet fått nya infarter. Samma år utkom boken”Naturhistoriska riksmuseets historia, Dessuppkomst och utveckling” utgiven av KungligaVetenskapsakademien. Boken kan sägas varasamlingarnas historia. Där beskrivs hur museetär årsbarn med Vetenskapsakademien, som närden grundades 1739 av bl. a. Linné också inrättadeett skåp för naturalier. Av den anledningenfirade Naturhistoriska riksmuseet sitt 250 års jubileummed pompa och ståt år 1989.Mindre än ett decennium efter att NaturhistoriskaRiksmuseet flyttade till Frescati, år 1925,bildades föreningen Riksmusei Vänner somstödjer museet på många olika vis. Vi vill medden här artikeln dels informera om föreningenoch uppmuntra till medlemsskap, dels beskrivaföreningens koppling till svensk entomologi ochsärskilt Renè Malaise.