Predation is an ecologically important process, and intra-guild interactions may substantially influence the ecological effects of predator species. Despite a rapid expansion in the use of mathematical graph theory to describe trophic relations, network approaches have rarely been used to study interactions within predator assemblages. Assemblages of diurnal raptors are subject to substantial intra- and interspecific competition. Here we used the novel approach of applying analyzes based on network topology to species-specific data on the stable isotopes 13C and 15N in feathers to evaluate patterns of relative resource utilization within a guild of diurnal raptors in northern Sweden. Our guild consisted of the golden eagle (Aquila chrysaetos), the gyrfalcon (Falco rusticolus), the peregrine falcon (Falco peregrinus) and the rough-legged buzzard (Buteo lagopus). We found a modular trophic interaction structure within the guild, but the interactions were less nested than expected by chance. These results suggest low redundancy and hence a strong ecological importance of individual species. Our data also suggested that species were less connected through intra-guild interactions than expected by chance. We interpret our results as a convergence on specific isotope niches, and that body size and different hunting behaviour may mediate competition within these niches. We finally highlight that generalist predators could be ecologically important by linking specialist predator species with disparate dietary niches.

Höga koncentrationer av PCB och DDE har konstaterats i ägg från fem havsörnshonor vid Norrlands-kusten. Möjliga förklaringar kan vara regional förorening, eller att vissa örnar lever på en högre nivå i en näringskedja där koncentrationerna ökar i varje steg. Denna rapport redovisar resultat från analyser av PCB, DDE, HCB och stabila isotoper (SI) (δ15N, δ13C) i muskel från fiskar (fyra lokaler), skarvar (tre lokaler), ägg från skarv (tre lokaler) och havsörn (två lokaler) i Västernorrlands län, och SI i ägg och fjädrar från havsörn i olika biotoper vid Östersjökusten. PCB, DDE, HCB i fiskar visade inte påtagligt högre koncentrationer än vad som rapporterats från Norrlandskusten i övrigt, men hade högre värden för PCB och HCB än vid Kvädöfjärden, Holmöarna och Örefjärden, som används som referenslokaler längs Östersjökusten inom den nationella miljöövervakningen. Koncentrationerna i muskel från skarvungar jämfört med muskel från abborre på lipidbasis var ca 3-7 ggr högre för DDE och upp till två resp. tre ggr högre för HCB och PCB (CB-153). I skarvägg jämfört med abborre var förhöjningen av koncentrationer 30-400 ggr för DDE, 30-140 ggr för PCB och 7-30 ggr för HCB. Koncentrationer av DDE och PCB (CB-153) i de högbelastade havsörnsäggen från Västernorrland var 20 respektive 40 ggr högre än i skarväggen. Hos havsörn ses en tydlig trend för både ägg och fjädrar för δ13C, som blir tyngre ju mer marin fyndplatsen antagits vara, men ingen trend för δ15N. En stegvis ökning ses för δ15N i muskelprover från olika fiskar till skarvungar och skarvägg, dock inte vidare till havsörnsägg, men däremot till havsörnsfjädrar. Avsaknaden av skillnad i δ15N mellan skarv- och havsörnsägg indikerar att de inte är jämförbara med avseende på trofiska nivåer. Statistiskt signifikanta men relativt svaga samband ses mellan koncentrationer av DDE och PCB och δ15N i hela materialet av havsörnsägg. Havsörn är på högre trofisk nivå än skarv men δ15N i örnäggen som läggs redan i mars avspeglar troligen ett inslag av däggdjurskadaver under vintern, medan fjädrarna avspeglar sommarfödan (mest fisk och fågel). Möjligheten kvarstår att högre miljögiftshalter i äggen hos vissa havsörnar kan bero på högre trofisk nivå men detta bör undersökas på fjädrar.

Sambandet mellan havsörnens reproduktion och miljögifter har studerats fortlöpande sedan 1960-talet. Denna rapport redovisar analyser av okläckta ägg insamlade i samband med bokontroller under säsongerna 2014 och 2011. 16 ägg insamlade 2014 analyserades och dessutom 6 ägg från 2011 analyserades retrospektivt m.a.p. bromerade ämnen. Syftet med rapporten är att redogöra för årets analyser i jämförelse med de 5 senaste åren. Under denna period har havsörnsövervakningen uppmärksammat uttorkade ägg och höga halter av miljögifter i Norra Bottenhavet. Årets resultat är i stort jämförbara med de senaste åren. Några särskilt intressanta resultat: 1) Analysen av ett ägg från ett av de revir som tidigare misslyckats med häckningarna i N Bottenhavet visade överraskande på reducerade halter av miljögifter jmf med tidigare års ägg. 2) En eventuell ny tidig varningssignal har upptäckts, då ett nyetablerat par i Gävle-området uppvisade höga halter av miljögifter, men den relativa belastningen var annorlunda jmf med problemområdet i Norra Bottenhavet. Ägget från Gävle-området hade relativt höga halter av PCB och DDT. Halterna av HCB och HCH var likvärdiga med Norra Bottenhavets prover 2010-2013, medan HBCD-koncentrationen var den högsta som uppmätts hittills. Några långtgående slutsatser kan inte dras från analyser av ett ägg, men situationen bör följas upp kommande år.

Generellt är korrelationerna mellan olika miljögifter i ägg analyserade 2010-2014 mycket starka och positiva. PBDE och HBCD bör därför analyseras framöver om det är möjligt. Norra och Södra Bottenhavet är områden där belastningen av miljögifter ur havsörnens perspektiv är avsevärt större än i södra Östersjön och sötvattenmiljöer.

Sambandet mellan havsörnens reproduktion och miljögifter har studerats fortlöpande sedan 1960-talet.Denna rapport redovisar analyser av 22 okläckta ägg insamlade i samband med bokontroller inom NMÖ,RMÖ samt Projekt Havsörn 2015. Syftet med rapporten är att redogöra för årets analyser i jämförelsemed resultat från perioden 2010-2014, med fokus på att klargöra geografiska mönster. Årets resultat är istort jämförbara med de senaste åren. Ägg från kusten har i genomsnitt 2-5 – 4.5 gånger högre halter änägg från inlandsbeståndet. Under perioden 2009-2015 har havsörnsövervakningen återigenuppmärksammat uttorkade ägg och höga halter av miljögifter i Norra Bottenhavet (Västernorrlands länsamt norra Gävleborgs län). Norra Bottenhavets kustzon avviker tydligt från resten av Östersjön och har1.5 – 4.5 gånger högre halter av miljögifter än övriga Östersjön. 2015 analyserades ett ägg från en nylokal i Timrå-trakten med liknande halter jämfört med tidigare provtagningar från Sundsvall ochKramfors. Det är dock en liten del av beståndet i Norra Bottenhavet som förefaller lägga uttorkade äggmed höga miljögiftshalter.Generellt är korrelationerna mellan olika miljögifter i ägg analyserade 2010-2015 mycket starka ochpositiva. PFAS (perfluorerade ämnen) inkluderades i analysprotokollet 2015, och var korrelerade tillövriga miljögifter. Perfluorerade ämnen samt bromerade ämnen (PBDE och HBCD) bör därföranalyseras framöver om resurser finns. Stabila isotoper har analyserats (kol, kväve) och det finns entydlig signal som särskiljer limniska från marina miljöer. Däremot är korrelationerna mellan miljögifter ochisotopvärden svaga. När det gäller isotoper bör fler prover analyseras på fjädrar från ungar.