Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bohlin, Johan
    et al.
    Länsstyrelsen i Värmland.
    Helander, Björn
    Naturhistoriska riksmuseet, Enheten för miljöforskning och övervakning.
    Örnföda. Mest braxen och gädda2014Ingår i: Värmlandsornitologen, Vol. 41, s. 10-13-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Gómez-Ramírez, P
    et al.
    University of Murcia.
    Shore, R.F.
    Lancaster Environment Centre.
    van den Brink, N.W.
    Alterra, Wageningen.
    van Hattum, B.
    Institute for Environmental Studies, VU University.
    Bustnes, J.-O.
    Norwegian Institute for Nature Research, FRAM—High North Research Centre on Climate and the Environment.
    Duke, G.
    Environmental Change Institute, Oxford University Centre for the Environment.
    Fritsch, C.
    Chrono-Environnement, University of Franche-Comté.
    García-Fernández, A.J.
    University of Murcia.
    Helander, Björn
    Naturhistoriska riksmuseet, Enheten för miljöforskning och övervakning.
    Jaspers, V.
    University of Antwerp.
    Krone, O.
    Leibniz Institute for Zoo and Wildlife Research.
    Martínez-López, E.
    University of Murcia.
    Mateo, R
    Instituto de Investigación en Recursos Cinegéticos.
    Movalli, P.
    Institute for Environmental Studies, VU University.
    Sonne, C.
    Aarhus University.
    An overview of existing raptor contaminant monitoring activities in Europe2014Ingår i: Environment International, ISSN 0160-4120, Vol. 67, s. 12-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Biomonitoring using raptors as sentinels can provide early warning of the potential impacts of contaminants on humans and the environment and also a means of tracking the success of associated mitigation measures. Examples include detection of heavy metal-induced immune system impairment, PCB-induced altered reproductive impacts, and toxicity associated with lead in shot game. Authorisation of such releases and implementation of mitigation is now increasingly delivered through EU-wide directives but there is little established pan-European monitoring to quantify outcomes. We investigated the potential for EU-wide coordinated contaminant monitoring using raptors as sentinels. We did this using a questionnaire to ascertain the current scale of national activity across 44 European countries. According to this survey, there have been 52 different contaminant monitoring schemes with raptors over the last 50 years. There were active schemes in 15 (predominantly western European) countries and 23 schemes have been running for >20 years; most monitoring was conducted for >5 years. Legacy persistent organic compounds (specifically organochlorine insecticides and PCBs), and metals/metalloids were monitored in most of the 15 countries. Fungicides, flame retardants and anticoagulant rodenticides were also relatively frequently monitored (each in at least 6 countries). Common buzzard (Buteo buteo), common kestrel (Falco tinnunculus), golden eagle (Aquila chrysaetos), white-tailed sea eagle (Haliaeetus albicilla), peregrine falcon (Falco peregrinus), tawny owl (Strix aluco) and barn owl (Tyto alba) were most commonly monitored (each in 6–10 countries). Feathers and eggs were most widely analysed although many schemes also analysed body tissues. Our study reveals an existing capability across multiple European countries for contaminant monitoring using raptors. However, coordination between existing schemes and expansion of monitoring into Eastern Europe is needed. This would enable assessment of the appropriateness of the EU-regulation of substances that are hazardous to humans and the environment, the effectiveness of EU level mitigation policies, and identify pan-European spatial and temporal trends in current and emerging contaminants of concern.

  • 3.
    Helander, Björn
    Naturhistoriska riksmuseet, Enheten för miljöforskning och övervakning.
    Havsörn. Från akut hotad – nu stabiliseras beståndet i Stockholms skärgård2014Ingår i: Levande Skärgårdsnatur, s. 20-23Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Helander, Björn
    Naturhistoriska riksmuseet, Enheten för miljöforskning och övervakning.
    Naturlig påverkan av havsörn2014Ingår i: Vår Fågelvärld, Vol. 73, s. 48-50-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Helander, Björn
    Naturhistoriska riksmuseet, Enheten för miljöforskning och övervakning.
    Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2013: Överenskommelse Nr 2213-13-0272014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Helander, Björn
    Naturhistoriska riksmuseet, Enheten för miljöforskning och övervakning.
    Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från kungsörn 2013: Överenskommelse Nr 2220-13-0062014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Helander, Björn
    Naturhistoriska riksmuseet, Enheten för miljöforskning och övervakning.
    Undersökning av skalförändringar hos havsörn: Överenskommelse Nr 2213-13-0242014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Helander, Björn
    et al.
    Naturhistoriska riksmuseet, Enheten för miljöforskning och övervakning.
    Bignert, Anders
    Naturhistoriska riksmuseet, Enheten för miljöforskning och övervakning.
    Havsörn2013Ingår i: Havet, s. 90-92Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Helander, Björn
    et al.
    Naturhistoriska riksmuseet, Enheten för miljöforskning och övervakning.
    Hellström, Peter
    Naturhistoriska riksmuseet, Enheten för miljöforskning och övervakning.
    Bignert, Anders
    Naturhistoriska riksmuseet, Enheten för miljöforskning och övervakning.
    Olofsson, Frans
    Länsstyrelsen i Västernorrland.
    Nilsson, Peter
    Länsstyrelsen i Västernorrland.
    Sundbom, Marcus
    ACES, Stockholms universitet.
    Rapportering från undersökning av trofinivå hos havsörn - stabila isotoper och miljögifter: Överenskommelse Nr 2213-13-0292016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Höga koncentrationer av PCB och DDE har konstaterats i ägg från fem havsörnshonor vid Norrlands-kusten. Möjliga förklaringar kan vara regional förorening, eller att vissa örnar lever på en högre nivå i en näringskedja där koncentrationerna ökar i varje steg. Denna rapport redovisar resultat från analyser av PCB, DDE, HCB och stabila isotoper (SI) (δ15N, δ13C) i muskel från fiskar (fyra lokaler), skarvar (tre lokaler), ägg från skarv (tre lokaler) och havsörn (två lokaler) i Västernorrlands län, och SI i ägg och fjädrar från havsörn i olika biotoper vid Östersjökusten. PCB, DDE, HCB i fiskar visade inte påtagligt högre koncentrationer än vad som rapporterats från Norrlandskusten i övrigt, men hade högre värden för PCB och HCB än vid Kvädöfjärden, Holmöarna och Örefjärden, som används som referenslokaler längs Östersjökusten inom den nationella miljöövervakningen. Koncentrationerna i muskel från skarvungar jämfört med muskel från abborre på lipidbasis var ca 3-7 ggr högre för DDE och upp till två resp. tre ggr högre för HCB och PCB (CB-153). I skarvägg jämfört med abborre var förhöjningen av koncentrationer 30-400 ggr för DDE, 30-140 ggr för PCB och 7-30 ggr för HCB. Koncentrationer av DDE och PCB (CB-153) i de högbelastade havsörnsäggen från Västernorrland var 20 respektive 40 ggr högre än i skarväggen. Hos havsörn ses en tydlig trend för både ägg och fjädrar för δ13C, som blir tyngre ju mer marin fyndplatsen antagits vara, men ingen trend för δ15N. En stegvis ökning ses för δ15N i muskelprover från olika fiskar till skarvungar och skarvägg, dock inte vidare till havsörnsägg, men däremot till havsörnsfjädrar. Avsaknaden av skillnad i δ15N mellan skarv- och havsörnsägg indikerar att de inte är jämförbara med avseende på trofiska nivåer. Statistiskt signifikanta men relativt svaga samband ses mellan koncentrationer av DDE och PCB och δ15N i hela materialet av havsörnsägg. Havsörn är på högre trofisk nivå än skarv men δ15N i örnäggen som läggs redan i mars avspeglar troligen ett inslag av däggdjurskadaver under vintern, medan fjädrarna avspeglar sommarfödan (mest fisk och fågel). Möjligheten kvarstår att högre miljögiftshalter i äggen hos vissa havsörnar kan bero på högre trofisk nivå men detta bör undersökas på fjädrar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (zip)
    bilaga
  • 10.
    Hellström, Peter
    et al.
    Naturhistoriska riksmuseet, Enheten för miljöforskning och övervakning.
    Helander, Björn
    Naturhistoriska riksmuseet, Enheten för miljöforskning och övervakning.
    Havsörn2016Ingår i: Havet 2015/2016. Om miljötillståndet i svenska havsområden, Havsmiljöinstitutet , 2016, s. 110-112Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Hellström, Peter
    et al.
    Naturhistoriska riksmuseet, Enheten för miljöforskning och övervakning.
    Helander, Björn
    Naturhistoriska riksmuseet, Enheten för miljöforskning och övervakning.
    Havsörn. Rapport från inventeringen 20152016Ingår i: Levande skärgårdsnatur, s. 28-32Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf